Hej! 

Denna vecka har gått både snabbt och segt.

Segt när jag längtat hem så mycket till min plutt, men samtidigt fort eftersom jag i nästa stund är hos honom.

Nu är det iallafall fredag, och en helg med massa mys inväntas. 

Imorgon ska vi flyttstäda lägenheten, och jag har saknat Elliot så mycket så han får följa med och vara där och leka samtidigt som vi städar och underhåller. 

Har lite svårt att vara ifrån honom nu när jag är borta hela dagarna känns det som! 

Men, praktiken trivs jag oerhört bra på. 

Så kul att se hur det funkar att vara lärare nu, och inte bara pedagog för just förskola. 

Men nu dags att göra sig iordning tror jag.

Ikväll så har jag och Robin för längesen bokat in att gå ut och äta. Så ikväll får han leka lite med Ida. 

Så kul att se dom ihop, för han gillar verkligen henne!😃

Hoppas ni får en trevlig helg, för det ska jag ha!  🌸

Hej! 

Jag har läst så mycket om bristningar och ärret efter ett snitt, att man mår dåligt över det för att folk kommenterar, och att man tillslut själv blir missnöjd och känner sig ful. Och ville ha bort det.

I början av min graviditet så gjorde jag allt för att jag inte ville ha bristningar. Jag köpte dyra krämer och oljor, helt utan resultat.

Helt plötsligt, en morgon när jag vaknade så bara var dom där. 

Och just då, så mådde jag så fruktansvärt dåligt och tyckte att min kropp helt plötsligt blev så ful.

Kände mig inte bekväm längre, inte ens inför min man. 

Men, nu idag har jag accepterat dom. 

Varför ska jag skämas? Och varför ska jag ta åt mig utav att någon annan tycker det är fult? 

Jag har fått det finaste jag har. Och det finaste jag har, har också lämnat ärr på min kropp.

Så varför skulle jag, som har fått det finaste i världen, inte kunna gå på stranden i sommar i bikini? 

En kropp tar så oerhört mycket stryk efter en graviditet, och i mitt fall kejsarsnitt. 

Magen är inte densamma, och nu heller inte min kropp.

Man går upp i vikt, kan få bristningar, gör man kejsarsnitt så får man ett ärr. MEN..

Det är ju värt det! 

Jag älskar min son, mer än allt annat. 

Och han har gett mig "mammatatueringar", eller helt enkelt gjort mig lite till en tiger.

Och jag ångrar ingenting. Och jag är stolt över dom, just för att jag fått det allra bästa. 

Min son! 💙      

Hej! 

Nu är det söndag, och imorgon är det dags för ännu en dag med praktik! 

Men fy så jobbigt det börjar bli att vara ifrån det finaste jag har.

Kommer hem till ca 16, hinner leka lite och sen mysa, sen ska han sova..

Och nu den senaste veckan har jag även fått tagit tid till att plugga. Tur det bara handlar om några veckor!

Känns så konstigt att ha ombytta roller med Robin nu.

Jag är ju så van vid att vara hemma med honom, men nu är det han som är hemma och jag har praktik.

Men han har det precis lika bra med sin underbara pappa! Jag älskar dom så! 💖

Denna vecka har varit lite jobbig. 

Elliot fick "falsk krupp" i onsdags kväll, så man har ju sovit lite som på spikar. 

Sömn blev det inte mycket av, utan Elliot valde att somna 04:00 ca, då vi fick gå ut på en skaplig morgonpromenad.

Samma dag, på torsdagen så skulle vi också till vc för att jag skulle ta bort en förhoppningsvis fettknöl på axeln. Trött, och sjukt nervös. Men det gick ju bra ändå, men dubbel dos bedövning och en chokladkaka till kvällen! Lite lyx faktiskt.

Denna vecka har vi mycket att se fram emot och hoppas på. Vi går lite på spänn!😁

Nu är det dags för ett avsnitt utav farmen, för att sen sova, och ladda inför ny vecka, och förhoppningsvis en lite bättre vecka. 

Hej! 

Jag är verkligen värdelös på att finna mig en tid till att blogga. Tycker ju det är så kul, så nu måste jag verkligen försöka! 

Jag kan verkligen inte sluta tänka på att min son faktiskt i år, blir hela 1. 

Tiden har gått så fort och han har blivit så stor, och jag älskar att se honom utvecklas och följa alla de små framsteg han gör. 

Jag blir helt varm i hjärtat, och känner mig så stolt! 

Den senaste tiden så har jag suttit och funderat på hans 1års kalas. Nu är det ju 5 månader dit, men det är så roligt att planera ordentligt tycker jag! 

Eftersom vi inte vill att Elliot ska äta socker, varken fika, godis, chips, dricka, saft osv.. Så har jag faktiskt hittat en del sockerfria alternativ. 

Och har också redan en plan på tårta 😁

Är jag galen nu?! 

Men det är så oerhört roligt. 

Allt detta sockerfria fika som jag hittat görs på frukt, och nu när jag själv blivit mycket hälsosammare, och det jag innan tyckt vart äckligt tycker jag nu är jätte gott! Vilket gör mig ännu mer spänd på hur det kommer smaka! 🙊

Jag fyller även 20, tar studenten. Och även så har ju jag och mannen min vår första bröllopsdag detta år. 

Känns helt klart som 2016 blir en minst lika bra år som 2015, när jag får dela det med mina allt! 💕🌸

Hej!

Herregud, trodde jag skulle hinna blogga ofta. Men nehe! Hinner knappt med någonting känns det som.
Vill få iordning här hemma då vi om mindre än en månad flyttar till större (ÄNTLIGEN), men så fort man börjar med nånting så börjar lilleman gnälla. Med lite tur kanske man hinner diska 3 tallrikar!
Sålänge man hinner plocka undan och tar fram dammsugaren, då är han lugn minsann!
Han älskar verkligen ljudet av dammsugaren av någon konstig anledning.. :)
Men nej, man hinner inte med så mycket som man skulle vilja.
Men att ligga i soffan och mysa för att få Elliot glad, så absolut. Han gör verkligen mina dagar.

Det är ofta jag tänker tillbaka på hur jag tänkte innan jag blev mamma.
Tänkte mycket positivt, att jag tex kommer klara skolan utan problem, jag kommer försöka ta det lugnare osv.

Jag har alltid varit en stressad person, och tänkte att det kommer nog lägga sig lite när han väl är ute. Men nej, nu är det istället en massa annat att tänka på.
Plugga distans, är så sjukt mycket svårare än vad jag trodde det skulle bli.
Ibland känns det inte alls som att jag hänger med utan ligger efter så enormt mycket, och vill inprincip bara ge upp.
Många säger att man inte är så trött utav att vara hemma och ta hand om en liten,men JO!! Jag förstog aldrig det innan.
Ibland, bara tanken på att öppna boken får mig att somna, typ.
Jag försöker tänka att det inte är långt kvar till studenten, men just nu känns den så långt borta. Vilket känns stressande, och ibland blir jag så nere.

Det går också mycket tankar på hur man vill uppfostra sitt barn,det pratar jag och Robin om väldigt ofta, då om hur vi vill göra och hur vi vill leva med vår lilla familj.
Vi bollar rätt mycket och tar beslut tillsammans så att inte bara en utav oss tar besluten. Och en del saker kan även där kännas stressande.
Man upptäcker nu vilken sjuk skillnad det är på olika uppfostran, och att man nu ska välja ett eget sätt att uppfostra på som alla kanske inte kommer tycka lika om.
Det måste jag erkänna kan vara jobbigt.
Men samtidigt får man tänka att detta sätt är det som är bäst för oss,och det är såhär vi vill ha det.
Som ett exempel, så önskar jag att mobiltelefoner och Ipads osv inte skulle betyda så sjukt mycket idag.
För det vore något vi hade velat undvika då jag så gärna vill att barn idag ska leka, massor! Och det vet jag, att det kommer inte gå lika bra att hålla undan.

Jag känner också att skrika, det kommer inte hjälpa. Utan mer prata lugnt, förklara och visa. Att skrika vill jag undvika, jag vill inte behöva göra det.

Vi har även valt att undvika godis, dricka, glass, saft osv så länge som vi bara kan.
Däremot för att vi inte ser någon anledning att han ska äta det så pass tidigt när han istället kan ta en frukt och ett glas mjölk.
Och sen göra hemmagjord mat och även hemmagjorda smoothies istället för det köpta som innehåller sjuuuukt mycket socker. (Jag som kan bli sån nörd hittade att man kunde köpa egna smoothie förpackningar, vilket är toppen)!
Men sen kommer tanken, hur länge kan man hålla honom ifrån detta?

Hur tänker andra föräldrar inom dessa ämnen? Hur gjorde ni? Vad skulle ni vilja göra?
Alla tänker ju så olika, och gör olika.
Tur är väl det!

Man förändras så när man blir förälder själv, jag hade inte ens detta tänk innan,och inte Robin heller. Hade det vart mina bröder så hade jag bara "ja men javisst!", men nu är det helt annat. Nu är det vi som bestämmer, och tar de beslut vi tycker är bäst för oss och vårt barn.
Men jag måste ju säga, jag älskar det.
Min son är mitt allt, och bara tanken på att få uppfostra honom gör mig varm!
Och Robin, en sån jävla bra pappa.
Jag älskar dessa killar något otroligt!
Det är verkligen mina allt,och det jag lever för!?

Idag är det även min mans första farsdag, och han har fått så mycket kärlek ?

Idag, är det redan 4 år sen jag och min lillebror förlorade våran lillasyster.
Idag, är det 4 år sen jag vaknade på morgonen och kände mig helt tom, och vilsen.
Det kändes som att halva jag var borta, och att det verkligen var någon som hade lämnat denna jord för att få en ny plats att vara på.
Idag, och ca 1 månad tillbaka var det verkligen sista gången jag såg dig, krama dig och pussade på dig.
Idag, tänder jag ett ljus för dig, tänker på dig, och sörjer.
För att vi förlorade dig här på jorden.
Älskade Ella, någon gång ses vi igen.
Jag vet att du har det bra där du är nu.

Hej!

Jag älskar overaller som ska föreställa björnar.
Och den på H&M tycker jag är så sjukt söt, och till bra pris!

Vi beställde en brun därifrån förra månaden, som sonen fick använda 2 enstaka gånger innan den pajade totalt i sömmen vid dragkedjan..
Ringde H&M's kundservice och fick prata med en trevlig tjej som skulle skicka så vi kunde skicka tillbaka den trasiga overallen.
Och som en liten ursäkt för att det blev som de blev så fick vi 25% rabatt på den nya overallen hon skickade (vi hade en brun, men tyvärr var den slut så vi fick ta en vit), och den kom snabbt hem då jag ringde i fredags.
Snacka om bra service! Och väldigt trevligt bemötande!
Den vita var det stjärnor i, och på dragkedjan. Vilket jag tycker är as snyggt!?

Rekommenderar H&M starkt gällande barnkläder, älskart!

Hej!

Nu var det några dagar sen jag gjorde ett inlägg här, men både jag och E blev förkylda och hade inte så mycket ork till någonting.
Blev mest mys framför tvn.
Nu mår vi båda bättre, och Robin verkar ha sluppit än sålänge. Bara lite snuva och några enstaka hostningar kvar.

Idag så kom Faster Sophie och hälsade på, och med sig så hade hon 2 fotoböcker.
1 lite mindre, och en större där man får plats med 200 foton. Man kan även skriva Memo vid varje bild, en sån har jag velat haft då jag gillar att beställa foton, känns som att man kollar oftare i fotoböcker än vad man gör på datorn också. Känns lite gammaldags nu när man ofta gör och kollar på saker via minneskort, stickor pch album på datorn. Men jag tycker fotoböcker är mysigt!
Så detta var en toppen present.
Så det sitter jag och gör just nu, medans E sitter i sin babygunga (som är slut på batteri), och kollar barnkanalen.
Snart dags att sova en stund..

Eftersom vissa bilder vart avklippta och E knappt syntes på dom, så skickar Fuji hem nya foton utav dom vi beställt. Utan att betala ännu en faktura för dom, utan det är fortfarande en och samma.
Tyckte det var as bra. Bra, snabb och trevlig kundservice!
Alltid snabb leverans också. Älskar Fuji!

Beställer ni några foton, eller har ni allt på datorn? :)

Här kommer bilder på sen super fina fotoboken: